Sänka skepp

 

Det finns ett känt spel som heter sänka skepp. I vanliga fall är det just, ett spel. Som man spelar. På låtsas. Sen finns det de som tar spel på lite för stort allvar, går all-in och faktiskt sänker skepp. På riktigt asså. Detta var någonting som vi fick uppleva (eller ja, inte vi, men kollade på det gjorde vi allt) när vi gjorde vårt första dyk idag. Igår berättade jag om de två första dyken som inte direkt kunderd skriva in sig i världshistorien, men dagens första dyk kan i högsta grad skriva in sig i världshistorien (!) då vi bestämde (ja, egentligen dem, jag bara hakade på) oss för att vrakdyka och titta till ett skepp som blev sprängt under andra världskriget. Häftigt!

 

Det var inte så mycket djur runtomkring, förutom en massa fiskar då såklart, men det var riktigt coolt att kolla in skeppens alla olika delar. Vi dök till och med igenom någonting som lagt sig som en lång tunnel. Trots att dyket ägde runt mitt på ljusa dagen (eller verkligen inte MITT på ljusa dagen, men i alla fall på ljusa dagen) var det totalt kolsvart och man såg ingenting. Och ficklampor hade vi såklart inte med oss (det skulle ju vara ljust!?) heller, så man fick snällt känna sig för vart man var någonstans. Charmigt!

 

Annars började dagen på ett mycket dåligt sätt, faktiskt. Vi var fyra turister på båten; jag själv, paret Eduardo och Joyce och Juliana. Under morgonkvisten rullades det upp att Eduardo och Joyce blivit duktigt lurade av företaget Sanuk (de vi åkte med såklart) och framförallt ägaren av företaget som heter Mauricio. Hon gillar vi verkligen inte. Jag och Eduardo kom varandra typ så nära som man kan göra på tre dagar. Vi hittade varandra direkt och snackade en hel del om allt möjligt. Dessutom skönt att kunna snacka med någon. I alla fall, han och Joyce hade blivit lovade att göra åtta stycken "prova-på-dyk", då de aldrig tidigare hade dykt. Jag som man ändå får säga har dykt på ganska många ställen världen över blev lite förvånad att de skulle göra åtta stycken dyk (lika många som jag och Juliana), dels eftersom när man gör ett "prova-på-dyk" gör man det i regel bara en gång och dels för att det räcker med fyra dyk under första utbildningsgraden, då känns det ju klart i överkant att göra åtta stycken innan man ens har börjat en kurs! Jag gav de en del tips på hur de skulle gå tillväga och det uppskattades verkligen. Man kunde dessutom ganska snabbt notera att detta inte är något seriöst dykföretag. För att notera ett par punkter kan jag ta upp: Inga safety stop gjordes under dyken (man stannar i tre minuter på fem meters djup under varje dyk för att neutralisera trycket, de använde sig inte av snorklar (egentligen inte mig emot, är inget större fan av det, men man skall ha det om det börjar blåsa upp till storm under dyket så att man kan lägga sig på magen när man kommit upp till ytan igen för att kunna andas), trots att jag betalat för utrustningen ville Mauiricio att jag skulle köpe en ficklampa till första nattdyket istället för att få låna en (som jag redan hade hyrt), drog med Juliana på specifik dykning hon inte hade behörighet på och lite andra småsaker.Hade jag inte varit så pass rutinerad som jag är hade jag nog inte gjort mer än ett dyk. Faktiskt. Fast kanske lätt att säga nu i efterhand, men seriösa var de i alla fall inte. Tråkigt. Tycker verkligen synd om dem, de hade stora förhoppningar på att dyka, de såg verkligen fram emot detta, hade betalat mycket pengar för det och så blev det lite av pannkaka av det. Det slutade ganska bra ändå eftersom vi fick se mycket valar på både vägen till Abrolhos och vägen tillbaka från Abrolhos (kommer till det i nästa inlägg), alla var på bra humör, de fick tillbaka en stor summa pengar eftersom de konfrontrerade Mauricio (uppbakade av mig, faktiskt) och de fick faktiskt testa ett provdyk och så de vet lite hur det är att dyka. Jag skall dock notera att jag personligen tyckte det var bland det absolut häftigaste jag någonsin gjort, fick se massvis av knölvalar och gjorde många otroligt häftiga dyk! Jag fick verkligen vad jag betalade för, även om seriösiteten, i alla fall helt dykmässigt, var under all kritik. Men tycker som sagt synd om Eduardo och Joyce.

 

Idag har jag fått smaka 65-70 år gammal sprit. Eller öl eller vad det var. Etiketten var minst sagt helt förstörd så kunde, inte ens nästan, läsa vad det stod på den. Men någon form av alkoholhaltig dyk var det absolut. Det sägs att sprit blir godare när det får ligga ett antal år och "gotta" till sig. Men jag är klart tveksam till detta påstående. Om den var god? Nä, det var den absolut inte. Smakade bara vattnigt, och sjukt salt.

 

Passade på att spela spel med "grabbarna" (båtbesättningen) idag. Inte nog med att de fick för sig att gå moturs (nog sören är det världskänt att man skall gå medurs?!), de passade till och med på att sparka ut mig efter första omgången (de påstod att jag förlorade, men det ställer jag mig klart tveksam till...). Spelade i ungefär två och en halv minut. Kul spel det där. Hoppade i plurret och solade lite efteråt istället. Det slapp man i alla fall att bli utsparkad ifrån! Nice var det också till och med!

 

Senare på eftermiddagen var det dags att boarda ön Abrolhos. Mycket spännande djurliv, framförallt fågelliv, på ön. Mycket spännande. Där fanns många olika sorters häckandes (stavas det så?) fåglar, dessutom ganska häftiga varianter. En art kallas för fregattfågel (kallas det väl för på svenska också?) har ett vingspann på upp till två meter och en art som har en lång svans finns där också. Coolt! Och massa ödlor var där såklart också. Och fin natur och hela kittet. Blev guidade av en kille på ön som berättade en massa spännande saker (hade Eduardo lite som tolk eftersom guiden endast pratade portugisiska) om allt från djurlivet på ön till olika tunlar och gångar under ön som går alldeles utmärkt att dyka i. Det gjorde vi dock inte, tyvärr.

 

Dagen avslutades med ett, återigen, världsklassnattdyk, skulle jag beskriva det som. Förutom var gamla vän Skalman (vi kallar honom det, sköldpaddsbjässen), som låg och sov på samma ställe som igår såg vi (det var bara jag och divemastern, de andra två bangade ur, men det är bara bra för desto fler man är desto mer skrämmer man naturligtvis djuren) en firre som blåst upp en stor bubbla runt sig för att skydda sig mot rovfiskar, två stycken simmandes moräner (som jag aldrig tidigare sett), en massa "posandes" fiskar, barracuda, en skum räkkrabba (rakt översatt) och två andra (eller tre var det nog tror jag) sköldpaddor. Och en jättehäftig räka! Som sagt, jag kläcker ur mig ordet världsklass! Efter dyket som ju Juliana bangat (hon var säkert bara kall, men klagade på att hon hade ont i huvudet) sprang hon fram till mig och frågade om jag hade hört "det senaste". Med en passion, iver och entusiasm stor nog att kunna slänga ur sig att det hade hoppat över 97 stycken knölvalar över båten och tappat 123 stycken (icke vattenskadade) iPhones med extratillbehör kläckte hon istället ur sig att hon tänkt utbilda sig till Divemaster.Och boatman. Och tänkt få en anställning av Mauricio på båten. Okej, tänkte jag. Var det allt? Hon hade fått i sig en öl eller två undertiden jag var i vattnet. Upp, ta en duch på det och sen lite kvällsmaten och det var den dagen! Älskar livet till havs!

 

Känslan när någon frågar efter att få ta en titt på min dyklicens och efter att de har kollat på den säger: "Åhh, divemaster" är tämligen god.

 

 

Presentation av dykarna, först och främst divemaster Carlos

 

 

Juliana

 

 

Riktigt skön snubbe som jag aldrig lärde mig namnet på

 

 

...och jag. Som dricker... ja vad då?

 

 

Languster

 

 

Bubbelfisken (kolla nu in bubblan)

 

 

Här är häftiga räkan jag snackade om

 

 

Barracuda

 

 

Skalman

 

 

Fisken med hornen (ovanför ögonen)

 

 

Blåing

 

 

Orangeing. Typ

 

 

Gröning. Typ

 

 

Moräna

 

 

Skalmans kusin. Eller bror kanske?

 

 

Skalmans syrra. Eller morbror kanske?