Slutet gott, allting gott!

 

Nu är jag hemma i Sverige, har faktiskt hunnit var det en dryg vecka nu. Detta är tillräckligt länge för att ha hunnit smälla ihop en sammanfattning på resan.

 

 

0.   hårklippningar blev det.

1.   resa har jag precis genomfört.

2.   världsdelar (Asien och Oceanien) besökte jag huvudsakligen.

3.   världsdelar (+ Europa) besökte jag.

4.   månader varade trippen.

5.   engelsmän plockade jag avokado (och bodde) med, i, just det, 5 veckor.

6.   dagar i rad när jag gick upp 05.15 (de första sex dagarna) på farmen slogs jag av tanken: ”Vad sören sysslar jag med?”

7.   nde dagen jag gick upp 05.15 för att jobba på farmen tänkte jag: ”Nu är det nock”

8.   veckor blev det i Australien.

9.   veckor blev det utanför Australien.

10. timmar, okej, denna var tråkig, tog ej bussen från Düsseldorf till Malmö. Denna   uppgift (som någon läckt ut) på domännamnet mattiasmalmberg.se, stämmer alltså bestämt inte.

11. minus en dag stannade jag i Thailand.

12. 30 var det lunch varje dag när jag jobbade. Lika efterlängtat varje dag…

13. till antalet blev flygningarna.

14. timmar, okej, denna var tråkig, tog bussen från Düsseldorf till Malmö. Ej tio som någon (vem?) tidigare har publicerat på domännamnet mattiasmalmberg.se.

15. tusen? gånger skrek chefer på oss att vi skulle snabba oss att plocka avokados.

16. gånger slog mig tanken: "Denna tröja/t-shirt/mm... luktar egentligen lite för mycket svett för att jag skall ha samvete att ta på mig den, men vad spelar det för roll...?"

17. veckor slutade veckoräknaren på.

18. dagar i sträck (kanske inte riktigt...) åt jag självplockade avokados som mellanmål.

19. kronor, typ (egentligen tjugo, men den siffran är upptagen), betalade jag för en fin, stor nudeltallrik med stekt kyckling inklusive en burkläsk (alternativt burkjuice/iste). Mycket gott för övrigt.

20. gånger, minst, slogs jag av tanken: ”Detta är verkligen inte ansvarsfull dykning” när jag utbildade mig till divemaster på Diverse Borneo, Kota Kinabalu.

21. gånger, minst, slogs jag av tanken: ”Detta är på tok för ansvarsfull dykning” när jag arbetade på dykbåten i barriärrevet, Australien.

22. gånger skämtade Alex och Big John om James ”Tomorrow is a new day”-tatuering. Alex frågade Big John: “Are you looking forward for tomorrow”, varje gång kom ett förvånat (verkligen med inlevelse) “Why?”, varpå Alex snabbt replikerad: ”Because tomorrow is a new day”.

23. ton (på en höft) avokados plockade jag under mina 23 arbetsdagar på avokadofarmar i nordöstra Australien.

24. e februari signerade jag papprena som sändes till PADI (stor internationell dykorganisation), vilket inneburit att jag utbildat mig till divemaster.

25. arbetsdagar på Howe Farms Corporation, Walkamin, mäktade jag med.

26. minuter (inombords) skrattade jag efter ett lyckat ”kvinnoskämt” under första middagen hos familjen Clark i Tasmanien. Kan lika bra berätta om det också. Lian, Sigrid och Britt hade klagat på att män inte gör si och inte gör så (som vi borde göra), men vi gör verkligen inte si och så (som vi borde göra). Minuten efter detta klagade Sigrid och Britt på varandra eftersom dem hade lånat varandras kläder utan att fråga, Britt kontrat med att klaga på Sigrids nyfärgade ögonbryn. Jag tittade på Shane (pappan i familjen) och frågade: ”Is it now you and me are suppose to say (stor suck): ”Women…”. Stort gemensamt skratt utbröt.

27. gånger (fast det är omöjligt), mådde James riktigt dåligt efter skämtet på punkt 24. Stackars kille. Fast jag verkligen ville skratta (för det var ju ett bra skämt) gjorde jag det faktiskt inte de sista gångerna.

28. sekunder efter att jag började tänka på vad jag skulle skriva här gav jag upp.

29. minuter tog detta mig att skriva.

30. stora tack (med bockningar) vill jag rikta till er som hjälpt, stöttat och brytt er om mig under resan!

 

Måste tillägga att detta inte är det sista inlägget, den utlovade (okej, den är inte

utlovad) suprisen kommer också upp inom kort. Skall inte ge er för stora

förhoppningar, men ni kommer nog att le (kanske skratta om ni ser det tillsammans

med någon annan, för man sitter ju inte och skrattar om man är ensam?). Fast kom på

att det nog inte egentligen är "skrattmaterial", mer "lematerial". Så länge ni blir nöjda,

blir jag nöjd. Onödigt stor text detta blev, kom bara ihåg att det kommer ett nytt inlägg

blir jag nöjd.

 

Tar det sista seriösa här dock. Vill tacka många personer (ni vet vem ni är...) för att ni

har hjälpt mig med olika saker. Allt från underhållning till att köpa biljetter, ge mig tips,

stötta mig och ge mig något att längta hem till :)

 

Kan dock inte tacka mer än Holst, Ted och lillebrorsan för att ni under en lång period

(dock absolut inte sista månaden) såg till att gästboken inte var en stor, hånig, väldigt

tom gästbok :)

 

 

En numera hemkommen (utan "slutspelsskägg") Mattias.