Mauricio är en val

 

Träffade en engelsman idag. Han har varit i över 100 länder. En minut in i vår bekanskap berättade han att han snarkar högt. Han är typ 55 bast. Och har en flickvän i Paris. Jag delar rum med honom. Sade jag att jag är i Cuiaba nu? Jag är i Cuiaba nu.

 

Åttonde och sista dyket gjordes tidigt på lördagsmorgonen (ja, naturligtvis lokal tid) och var återigen ett grottdyk. Det var ett trevligt dyk utan för den sakens skull att få mig kåt. Hade råkat göra fel med min kamera innan jag placerade kameran i undervattenshuset så kunde bara fotografera i maxad zoom. Dyket resulterade i totalt två bilder (normalt kanske 30-40), varav en egentligen är värd att spara (men har inte samvete att ta bort hälften av bilderna, så sparar den andra också).

 

Efter dyket drog jag och Eduardo ut och snorklade en halvtimme eller så (sören vad kallt det var i sluet då vi inte pallade ta på oss våtdräkter). Jag var bara tvungen att ge mig ut efter att Eduardo simmat tillbaka efter en egen snorkeltur och berättat att han sett en skalmankusin. Om vi såg någon Skalman? Absolut inte. Däremot ett gäng trevliga firrar. En dusch på detta, lite lunch och sen var det, faktiskt, sorgligt nog dags att bege oss tillbaka till fastlandet och destination Caravelas.

 

Men vägen tillbaka bjöd på en enda lång (lite kryddat kanske) uppvisning av knölvalar som försökte ge oss den ena uppvisngen häftigare än den andra. Hoppandes och frustandes (blåsandes) såg de ut som vilda Ferdinands (tjuren, fast i vatten då såklart) allihopa. Nästan. Ni skall veta hur häftigt det var. Och vissa var dessutom nära oss! Otroligt awesome!

 

Väl tillbaka på fast mark fick jag nyheten att Juliana tänkt haka på mig till Porto Seguro (därifrån jag tänkt ta flyget till Cuiaba via både Bella Horizonte och Sao Paulo) då hon fått lite ändrade planer. Alltid trevligt med lite bussällskap. Det rörde sig ju trots allt om någonstans kring totalt åtta timmar utspridda på lite väntetid och ganska mycket bussåkande. Första bussen, som vi åkte till Teixeiras de Freitas var vi båda vakna och andra bussen, som vi åkte till Porto Seguro, var vi båda sovandes. Riktigt skön lur på sisådär fem timmar. Klockan stod på 02.13 när vi var framme och jag bestämde mig kvikt för att hoppa in i en taxi för att ta mig från busstationen till flygplatsen. Någonstans mellan en minut och tjugo sekunder och två minuter och tre sekunder senare var jag framme på flygplatsen. Den taxichauffören hade en hyfsad timlön trots att jag bara pröjsade 15 Reais (knappa femtiolappen). Nästa gång kanske jag skall ta reda på hur lång taxiresa jag faktiskt ger mig in i. Men det förtjänade han ju faktiskt, han var trots allt trevlig. Nä, det var han verkligen inte, snarare nonchalant!

 

Ett par degandes timmar senare på flygplatsen hoppade jag på flyget med destination Bella Horizonte, väl på plats fick jag reda på att jag var tvungen att vänta en halvtimme innan jag kunde checka in och hur spenderar man väl en halvtimme bättre än att hänga på Bob´s Shakes och hugga en glass? Glassen smakade gott.

 

Jag sov hela flygresan. Sjukt nice. Har nog samlat ihop (inklusive mina sovandes busstimmar) till en nattsömn vad detta laget. Vem behöver egentligen hostel? Lyckades koppla upp mig på ett WIFI så jag kunde få bekräftat att Pantanal Eco Explorer sänder ut en anställd att hämta mig på Cuiabas flygplats, kör mig till mitt hotell ikväll och hämtar mig imorgonbitti för den första dagen av fem ute i bushen! Ser verkligen fram emot detta! Nu byter vi ut knölvalsförhoppningarna mot jaguarförhoppningar! Just nu sitter jag på flyget från Sao Paulo eter att resan mellan Bella Horizonte och Sao Paulo gått fantastiskt smärtfritt och bra med undantag från att jag blev väckt ev en skrikande person som gjorde korstecknet sekunderna innan landning. Inget hade hänt innan, alla satt lugna på sin platser hela tiden (antar jag, slumrade som sagt till lite), men hon var nog bara lite flygrädd, misstänker jag. Snart framme på plats i Cuiaba, skall som sagt bli riktigt häftigt att bo ute i vildmarken och förhoppningsvis se massa häftiga djur!

 

Vet inte om det var ett tecken eller ej att vi landade på landningsbana 17 (som är mitt nummer), men jag ser det så! Hoppas dessa dagar kommer bli lika bra som de på båten blev! Starten hade knappt kunnat bli bättre när man möttes av nyheten att det var 33 grader varmt i stan, det slår er på näsan, Sverige! Har intensifierat mitt arbete på vad som kommer härnäst, har lite olika saker på g! Har så att säga lite spön ute i vattnet, men än har inget nappt, men det kanske kommer!

 

Dagens underdrift:Sao Paulo har många skyskrapor! Jo, detta noterade jag vid min fönsterplats idag.

 

Kvinnor klagar på att föda barn, men då vet ni inte hur det är när en man är riktigt förkyld.

 

 

Fågel

 

 

Fågel. Med svans